Men ändå envisas många med att ha bil fast dom egentligen inte behöver den. Jag kan förstå att många är beroende av den med extremt långa sträckor till jobb eller liknande. Jag frågade en jobbarkompis om han verkligen behövde bil eftersom den åt upp 25% av hans lön varje månad. Han svarade Jo, jag behöver den. Då kontrade jag lite med att: Jaha? Men du har ju gångavstånd till jobbet, plus alla tänkbara affärer på gångavstånd och ändå tar du bilen dom korta sträckorna?Då svarade han lite att det blir så stressigt utan bilen. Jag personligen tycker det handlar om ren lathet. Men han ändrade sig lite senare och sa att, nej jag behöver den väl inte egentligen.
Ja, jag brukar inte tjata om sånt, men jag gav han en pik så att han skulle förstå att han faktiskt inte behöver den om han nu vill ha mer pengar över. Dessutom visade han mig en servicekostnad på 3.200:-. Hans bil måste väl kosta runt det jag kommer spara under Mars månad.
Jag tror att man tänker om när man får barn och hela det pusslet skall läggas. Dessutom kan det vara en frihet eller ett intresse (precis som att spara pengar). Själv är jag ingen extrem sparsam person, har väl några hundra, men har två barn och bil (och nyss fyllda 30). Det jag kan se är väl du och dom på ditt jobb är två motpoler... och kanske inte speglar ett mer lösare förhållningssätt till sparande och slösande.
SvaraRaderaKanske, vad vet jag!
Vi har en bli som kostar oss ca 7000kr/månad med försäkring, skatt, bensin och lån dock är inte service kostnaden och ev reparationer med räknade. Och ja det är mycket pengar, men vi har gjort ett aktivt val att lägga mycket pengar på vår bil för att få en som är nyare, finare och bra. Vi hade kunnat köpa en äldre, fulare och sämre bil, men vi valde som sagt den bilen vi har idag.
SvaraRaderaEn av de stora anledningarna till att vi har bil är inte för att vi har barn utan för att min mans resetid till jobbet sjönk från 90min kommunalt till 25min med bil. Vi betalar helt enkelt en jävla massa pengar för de två timmarna VARJE dag han jobbar som han spar in på att ta bilen till jobbet.
Bor på landet och använder bilen i jobbet. Mer behöver väl inte sägas... //Tiana
SvaraRaderaÄr 31 och har inte någon bil, så jag får ta emot pikar då och då från släkt och vänner...
SvaraRaderaAtt avvika från normen provocerar. Man får bereda sig på en strid ström av frågor, ibland ärliga och ibland hånfulla.
Påpekade precis som du för en kollega för ett tag sedan att han jobbade 1/4 av tiden för att betala sin sportbil. Tror det sjönk in ganska bra, nu pratar han om att skaffa en billigare bil...
Ska försöka klara mig utan bil så länge som möjligt, flyttar gärna nära jobbet för att slippa köpa bil. Om ett par år tänker jag gå ner till halvtid, möjliggjort pga låga kostnader och undansparade slantar.
Anonym: Ja jag skiljer mig en hel del från dom på mitt jobb. Dom går bara i köpa/slösa tankar hela dagarna där.
SvaraRaderaFru S: Oj! 7.000:- /mån. Det var inte lite det. Men så länge det gynnar er/din man så är det ju den prioriteringen som går först för er.
Tiana: Jag har full förståelse för det! Då är det en annan sak. Jag bor ju i Smeten i Stockholm. Här är det enklare med kommunal trafik.
TMP: Jag känner igen det där med pikarna, vet inte hur många gånger folk har sagt "när ska du ta körkort då?" jag kan nog räkna till över 1000 gånger i dagens läge. Helt klart provocerar det folk, det sticker i ögonen på dom speciellt när dom kommer med sina reparationskostnader eller när bensinen är på över 13 kr litern. Jag brukar bara le och säga att jag gör annat för mina pengar.
Vi verkar tänka rätt lika märker jag.